.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Utvecklingsstörning

Ämne: Biologi, Hälsa
| Mer

Utvecklingsstörning är så stor och så mycket,många olika nivåer.Det finns olika orsaker som t.ex fel på kromosomer,syrebrist,efter en olycka kan det också bli så att seller i hjärnan förstörs och vilka delar av hjärnan som skadas.Vid syrebrist kan många celler i hjärna förstöras.
Jag minns när min mamma sa till mig om fontanellen det måste man vara försiktigmed så att det inte sjunker då blir barnet efterbliven .Sen har vi det med olika missbruk.mamman måste vara försiktig med vad hon dricker eller hur mycket.Om de är missbrukare av nåt slag så blir barnet skadad.Fast utvecklingsstörning kan komma utan vidare utan att man är missbrukare eller nåt sånt det kan också bero på arvsanlagen.
Miljön spelar stor roll också,med tanke på alla föroreningar vi får inte glömma tjernobilolyckan heller.Vatten kan ocksåvara förorenad som i Sandarna de fick inte dricka vattnet,Totalförbud.Många personer med utvecklingsstörning som lever idag har varit med om utvecklingen från ett ovärdigt liv till en värdig tillvaro.Värdig i bemärkelsen att bli en egen person.Förr i tiden var dessa personer isolerade på vårdhem eller nån internat.Framväxten av samhällets omsorgerom utvecklingsstörda avspeglar sig i flera lagar under 1900-talet med början i 1944 års lag om Landstingets skyldighet att ordna skolundervisning för så kallade bildbara sinnesslöa.Genoom en lag 1954 ingick även vård av vissa s.k obildbara barn och vuxna i Landstinget skyldighet.

Från 1800-talets senare hälft då utvecklingsstörda började betraktas som en särkild grupp hade en optimistisk tro på pedagogiska möjligheter att bota sinnesslöhet avlösts av pessimistisk planering för livslång anstaltvård och ett nytt synsätt på utvecklingsstörda som en börda för samhälletoch dess ekonomi.

Synsättet ändrades positiv med den goda samhällsekonomi under decennierna efter andra världskriget.1968 kom en omsorgslag.Nationellt och internationellt var detta det första lagen med en helhetssyn på utvecklingsstördas behov av goda utbildningsmöjligheter,bostadsförhållanderna,sysselsättning och fritidstillfällen specialistinsatser samt stöd till anhöriga.

En ny lag om särskilda omsorger till vissa psykiskt utvecklingsstörda m.fl trädde i kraft 1986. Omsorgernas innehåll skulle ge möjligheter att leva som alla andra och i gemenskap med andra.Enskildas självbestämmande och integritet skulle värnas.
De särskilda omsorgerna omfattade rätt till expertinsatser,kontaktpersondaglig verksamhet,elevhem,gruppbostäder,korttidsvistelse och korttidstillsyn,m.m
Genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrande(LSS) trädde i kraft 1994 ges rätt till stödinsatser.Enskildes rätt till självbestämmande ochvalfrihetunderstrycks.
Handikappsrörelsen har agerat centrslt för att försvara vad som uppnåtts i LSS.

LSS

LSS, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, i kraft från 1 januari 1994, arbetades fram för att säkra rättigheter för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder, ej beroende på normalt åldrande, och påtagliga svårigheter i vardagen.

Omsorgslagens personkrets de som enligt den tidigare lagen erhållit särskilda omsorger, ingår i den utvidgade personkretsen inom LSS, som också ersätter den tidigare elevhemslagen. LSS har tio preciserade och överklagningsbara rättigheter för enskilda. Rätten till självbestämmande och valfrihet kommer till uttryck i LSS, vilket avser att ge den enskilde en grundläggade kvalitet i vardagen. Se även LASS(lagen om assistansersättning).

Bestämmelser i LSS om särskilda insatser gäller t.ex. personer med utvecklingsstörning, autism, hjärnskadade i vuxen ålder, vissa med andra varaktiga fysiska och psykiska funktionshinder.
Färre personer än kalkylerat har kommit i åtnjutande av LSS men insatserna och stöden har haft större omfattning och kostat mer än vad som ursprungligen beräknades, visar utvärderingar gjorda av Socialstyrelsen under senare delen av 1990-talet.
omsorg i samband med lagstiftning i slutet av 1960-talet term för samhällets särskilda insatser till stöd för personer med begåvningsmässiga funktionshinder (utvecklingsstörning).

Denna finns i sammansättningar som omsorgslag, omsorgsstyrelse och omsorgspersonal. Användningen vidgades senare i betydelsen stöd och service till andra grupper, exempelvis barnomsorg och äldreomsorg.

Framväxten av samhällets särskilda omsorger om utvecklingsstörda avspeglas i flera lagar under 1900-talet med början i 1944 års lag om landstingens skyldighet att ordna skolundervisning för s.k. bildbara sinnesslöa. Genom en lag 1954 ingick även vård av vissa s.k. obildbara barn och vuxna i landstingens skyldigheter.
Dessförinnan – från 1800-talets senare hälft, då utvecklingsstörda började betraktas som en särskild grupp – hade optimistisk tro på pedagogiska möjligheter att “bota sinnesslöhet” avlösts av pessimistisk planering för livslång anstaltsvård och ett synsätt på utvecklingsstörda som en börda för samhället och dess ekonomi.

Synsättet ändrades dock positivt med den goda samhällsekonomin under decennierna efter andra världskriget. Ett resultat blev den omsorgslag som trädde i kraft 1968. Nationellt och internationellt var detta den första lagen med en helhetssyn på utvecklingsstördas behov av goda utbildningsmöjligheter, bostadsförhållanden, sysselsättnings- och fritidstillfällen, specialistinsatser samt stöd till anhöriga. Samhällets omsorger – oftast med landstingen som huvudman – skulle enligt lagen omfatta utvecklingsstörda i alla åldrar, oavsett art och grad av utvecklingsstörning.

Nya lagstadgade insatser skapades genom träningsskolan, sysselsättningshemmen för vuxna (senare dagcenter) och inackorderingshemmen (senare gruppbostäder). En kraftfull utbyggnad av omsorger påskyndades p.g.a. ökade kunskaper om utvecklingsstörning, krav från föräldrar som sedan 1950-talet slutit sig samman i FUB-föreningar (nu Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) samt statliga myndigheters aktiva tillsyn och uppföljning genom statistik. Betydelsefullt för omsorgernas tillväxt och ekonomiska förutsättningar var att politisk ledning utövades genom särskilda (omsorgs)nämnder i resp. landsting.
Integrering och normalisering blev under 1960- och 70-talen styrande principer. Genom främst pedagogiska, psykologiska och sociala insatser skulle utvecklingsstörda inlemmas i samhällsgemenskap och få levnadsvillkor som andra invånare. Individuell förmåga till självständighet i vardagslivet skulle utvecklas genom metodisk träning. Forsknings- och utvecklingsarbete sköt fart bl.a. genom rekrytering av olika specialister till landstingens omsorgsverksamhet (t.ex. förskollärare, psykologer, läkare).

Erfarenheterna ledde till allt fler öppna omsorger i stället för avskilda institutioner som särskolor med internat, vårdhem och specialsjukhus. Avveckling av institutioner ledde till decentraliserade omsorger med ökande närhet till kommunal verksamhet. För- och nackdelar med kommunalt huvudmannaskap för omsorgerna resp. omsorgslagstiftning integrerad i andra lagar började debatteras. Samtidigt ställde flera handikappgrupper krav på lagskyddade omsorger; vid 1980-talets mitt berörde dessa ca 37 000 utvecklingsstörda (0,45 % av den totala befolkningen).

En ny lag om särskilda omsorger till vissa psykiskt utvecklingsstörda m.fl. trädde i kraft 1986. Den innebar viss utökning av omsorgslagens personkrets genom att preciserade rättigheter till stödinsatser även tillkom personer med barndomspsykos (en tidigt debuterande kontaktstörning) och dem som i vuxen ålder fått en bestående och betydande begåvningsnedsättning efter hjärnskada. Landstingen var ännu huvudman för särskilda omsorger, men lagen öppnade möjligheten för primärkommunalt huvudmannaskap. Tydligare än tidigare framgick att särskilda omsorger skulle komplettera insatser enligt andra lagar, främst socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag.

Beslut om särskilda omsorger var för den enskilde överklagningsbara vid förvaltningsdomstol. Omsorgernas innehåll skulle ge psykiskt utvecklingsstörda m.fl. möjlighet att leva som andra och i gemenskap med andra. Enskildas självbestämmande och integritet skulle värnas. De särskilda omsorgerna omfattade rätt till expertinsatser, kontaktperson, daglig verksamhet, elevhem och gruppbostäder, korttidsvistelse och korttidstillsyn m.m. Föreskrifter om särskola fördes till gällande skollagstiftning, och kommunerna fick ansvar för förskolan.

Genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), i kraft sedan 1994, ges rätt till kompletterande stödinsatser till alla svårt funktionshindrade inkl. dem som enligt tidigare lag erhållit särskilda omsorger. Insatserna skall tillhandahållas främst genom kommunerna.

Kommunalisering av omsorgerna pågår och beräknas vara slutförd 1996. Den nya lagen har likheter med tidigare omsorgslagstiftning främst genom sina preciserade och överklagningsbara rättigheter för enskilda, men termen omsorg har ersatts av uttrycket stöd och service. Enskildas rätt till självbestämmande och valfrihet understryks. Utvärderingar av LSS under senare delen av 1990-talet har visat att färre personer än kalkylerat kommit att få del av stödinsatserna. Däremot har de individuella insatserna och stöden varit mer tids- och kostnadskrävande per individ i genomsnitt än vad som förutsatts. Handikapprörelsen har agerat centralt för att försvara vad som uppnåtts i LSS.

Avvita
Menlösa
Slösinta
Klensinta
Blödsinta
Tåpiga
Fåvettiga
Fjoskiga
Minneslösa.
m.m

På 1800-talet hade läkarna börjat använda uttrycket idioter.
Pedagogerna talade emellertid om sinnesslöa som blev officiella beteckningen för utvecklingsstörda Enda fram till 1950-talet.
1968 bytes till psykiskt utveckliutvecklingsstörda.

Jag tycker att de nedvärderade individerna så till den grad att när man läser om allt det här om hur de behandlade människorna så vill man spy.
De som är så gulliga härliga och goa .man vill krama de och ge de kärlek .

Stort frågetecken hur kunde de tänka så om utvecklingsstörda.
Är det inte så att vi är värda lika oavsett vi skall kunna leva så normalt och så mänskligt i det mån det går.
Men det var då det

Jag är glad att allt har förändrats och att utvecklingsstörda har fått värdighet och kunna leva som alla andra .det har blivit mycket förbättrat för de .de har stn egen lägenhet .och en del gå till dagcenter .och jobbar med sånt de kan och orkar jag har varit och hälsat på på en sån dagcenter när jag var på praktik.

Utvecklingsstörning, 3.0 out of 5 based on 2 ratings
| Mer
Betygsätt Utvecklingsstörning


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Utvecklingsstörning eller som på något sätt är relaterade med Utvecklingsstörning.

Kommentera Utvecklingsstörning

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2