.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare

Ämne: Teknik
| Mer

Otto står för konstruktörens namn, en ottomotor är en motor med kolvar som går upp och ned antingen bensin eller diesel. Det finns andra typer av motorer ex. Wankelmotorn med roterande kolvar, Stirlingmotorn med yttre förbränning, gasturbin med inre förbränning.
Hur motorn fungerar. Bensin dras med hjälp av bensinpumpen som drivs av kamaxeln fram bensin till förgasaren. Bensinen kommer först till flottör huset i förgasaren. Där i finns flottören som bestämmer om det ska komma in mer bensin i förgasaren.

Flottören flyter på bränslet och justerar flottörventilen så att det kommer in lagom mycket bränsle som gör att bränslet håller en konstant nivå. Därefter fortsätter bränslet till spridaren som sitter i luft konan. Spridaren gör om / sprider ut bränslet till fina partiklar, bränslet förgasas. I konan blandas bränsle och luft. Det vanligaste blandningsförhållandet är 15:1, vilket betyder att det går åt 15 kg luft vid förbränning av 1 kg bränsle. Vid kallstarter och accelerationer har man oftast en fetare blandning dvs man har större % bränsle i blandningen. Luften vill man ha så kall som möjligt. Därför att då kan den expandera mer när bränsleblandningen antänds inne i motorn och gör att man får ett högre tryck inne i motorn. Så på en del förgasare går kylar vattnet förbi förgasaren och kyler luften i den. Man kan även se att det står intercooler på vissa bilar, vilket betyder att den har ett speciellt system för att kyla luften till motorn.

Sedan fortsätter bränsle blandningen till cylindrarna. Bränsleblandningen kommer in i cylindrarna genom inlopps ventilen / ventilerna samtidigt som kolven rör sig nedåt. När kolven rör sig nedåt uppstår ett undertryck i cylindern som gör att bränslet sugs in. Detta kallas inloppstakten ( insugnings takten ).

Nästa takt kallas kompressionstakten. Nu är alla ventiler stängda. Kolven rör sig uppåt och komprimerar bränsleblandningen till ca 1/10 av sin tidigare volym. Har en motor ett kompressions förhållande på 10:1 betyder det att bränsleblandningen komprimeras till 1/10 av sin ursprungliga volym.

Tredje takten kallas arbetstakten eller expansionstakten. Även nu är alla ventiler stängda. I början av denna takt befinner sig kolven längst upp och nu antänds det komprimerade bränslet av gnistan från tändstiftet. Då expanderar / exploderar bränslet och temperaturen stiger till 2000- 2500 °C. Och trycket ökar till ungefär 30-40 bar. Trycket pressar kolven nedåt i cylindern och motorn får den arbetsimpuls som ger motoreffekten. Kolven trycks nedåt och gör att vevaxeln roterar. Vevaxeln leder kraften till svänghjulet som leder kraften till växellådan som i sin tur driver hjulen på fordonet. Svänghjulet har man för att få ett jämnt kraftflöde. Eftersom att vevaxeln ökar och minskar rotations hastighet när de olika cylindrarna “tänder” måste man ha svänghjulet som utjämnar det ojämna kraftflödet genom att snurra hela tiden då motorn är igång. Svänghjulet lagrar energi. Arbetstakten går ju så otroligt mycket snabbare än de andra takterna, vilket medför ett ojämnt kraftflöde till vevaxeln. Alltså går motorer lugnare och jämnare ju mer cylindrar de har. Om man inte hade något svänghjul skulle man få en ryckig gång på fordonet. Motorer som inte varvar så mycket exempelvis diesel motorer måste ha ett tungt svänghjul för att få en lugn gång. Motorer med få cylindrar har även de ett tyngre svänghjul. Däremot en moped har ett lätt svänghjul men varvar istället mer för att få en jämn gång.
Fjärde och sista takten kallas utlopps eller utblåsningstakten. Nu är utlopps ventilen / ventilerna öppen / öppna. Kolven rör sig uppåt och trycker ut de varma avgaserna. När kolven är högst upp i denna takten är de fyra takterna fullbordade och nu börjar det om med takt ett. Alla fyra takterna kallas tillsammans för ett arbetsförlopp och då snurrar vevaxeln två varv. Av de fyra takterna är det bara takt tre som ger effekt de andra takterna har förbrukat effekt. Att motorn ändå snurrar beror på svänghjulet som i takt ett, två och fyra lämnat ifrån sig lagrad energi
Till skillnad från tvåtktsmotorn som fungerar så här.

När motorn komprimerar bränsleblandningen i en tvåtaktsmotor sugs samtidigt ny bränsleblandning ner i vevhuset (under kolven) där ett undertryck uppstod när kolven gick uppåt. Bränsleblandningen måste vara oljeblandad för att smörja motorn ( lagerna ). I en fyrtakts motor kommer ju bränsleblandningen in ovanför kolven och där smörjer istället ren olja som alltid finns nere i vevhuset. Denna olja kan inte komma någon annanstans, alltså inte upp ovanför kolven. I samma takt antänds bränsleblandningen och kolven trycks nedåt av trycket.

I takt två trycks bränsleblandningen upp ovanför kolven som går nedåt. Samtidigt trycks avgaserna ut, detta gör att det inte går att förhindra att lite bränsleblandning följer med avgaserna ut. Detta medför högre driftskostnader och mer miljöförstörande. Läggmärke till att tvåtakts motorn inte har några ventiler.

Men nu påstår Jaguar att de har konstruerat en tvåtakts motor med fyrventils teknik, de påstår även att denna motor skulle vara renare än en fyrtaktare. Det låter otroligt men ska tydligen vara sant.

Kylsystemet

Det vanligaste kylsystemet är idag vattenkylning men det finns en del bilar med luftkylning. Ungefär 1/3 av bränslets energi går bort i samband med motorns kylning.

Ett kylsystem består av kylkanaler inne i motorn där vatten cirkulerar (detta kallas även kylmanteln) och en kylare som sitter framför kylfläkten som antingen är rem eller eldriven. Den eldrivna fläkten sätts på när det behövs (moderna bilar). Kylvätskan i kylsystemet består av vatten blandat med glykol. På sommaren höjer glykolen kokpunkten på vattnet och förhindrar att kylsystemet rostar. På vintern samma som sommaren men förhindrar också att vattnet fryser.

Själva kylaren består av väldigt många små platta rör. Runt dessa rör sitter det tätt liggande kylflänsar som leder värmen och sprider ut den på en större yta så att nedkylningen blir effektivare.

Numera är nästan alla kylsystem av övertryckstyp. Detta regleras med hjälp av kylarlocket som även fungerar som påfyllnings och inspektionslock. Kylarlocket har oftast både över och undertrycksventil. Med hjälp av övertryckventilen kan trycket i kylsystemet höjas till mellan 20 och 100 KPa (0,2-1,0 bar) beroende på vilket kylarlock man använder. Öppningstrycket anges genom en kod på kylarlocket. Övertrycket medför att man kan höja kokpunkten på kylvätskan till 110°C om övertrycksventilen har ett öppningstryck på 30 KPa. Detta gör att man kan ha högre öppningstemperatur på termostaten, vilket ger högre arbetstemperatur på motorn. Resultatet av detta blir: kallslitaget på motorn minskar, kylsystemets effekt ökar och kupévärmen förbättras. Därför byter man ofta termostat på gamla bilar mellan vinter och sommar, för att motorn snabbt ska bli varm och för att få bra värme i kupén på vintern.

Att tillägga är att den ideella motortemperaturen är 112°C. Men i en normal bil ligger kylvätskan på mellan 80-90°C när motorn är varmkörd.

Kylar locket är oftast också utrustat med en undertrycksventil som släpper in luft när kylvätskan kallnar. Detta förhindrar att slangarna drar ihop sig.

Hur det fungerar. Det fungerar så att ett skovelhjul eller rättare sagt en kylvätskepump drivs av fläktremmen och pumpar runt vattnet endast inne i motorn då kylvätsketemperaturen är under 80°C beroende på vilken termostat man har. Om det är tillräckligt kallt ute kan det räcka med att kylvätskan cirkulerar inne i motorn. Men när temperaturen stiger över 80°C öppnar termostaten och släpper igenom vattnet som nu kan gå via kylaren och kallna. Att termostaten inte öppnar förrän en viss temperatur gör att motorn snabbare blir varm och minskar därmed kallslitaget.
Det finns två typer av termostater. Den ena kallas bälgtermostat. Den fungerar så att en bälg är delvis fylld med eter eller sprit som har låg kokpunkt. I ena änden av bälgen sitter en ventil fastsatt. När vätskan i bälgen värms upp bildas det ånga som öppnar ventilen.

Den andra sortens termostat fungerar så att det är vax som utvidgar sig när det blir varmt och trycker undan en tryckstång som i sin tur öppnar ett gummimembran.

Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare , 2.2 out of 5 based on 19 ratings
| Mer
Betygsätt Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare eller som på något sätt är relaterade med Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare.

One Response to “Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare”

  1. Wankel on 02 Jan 2009 at 5:28 e m #

    “Otto står för konstruktörens namn, en ottomotor är en motor med kolvar som går upp och ned antingen bensin eller diesel.”

    Ottoprincipen kräver tändstift vilket du inte använder dig av på Diesel som just kallas dieselmotor och inte ottomotor annars var det en ok uppsatts.

    Mvh
    Wankel

Kommentera Vätskekyld ottomotor av fyrtaktstyp med förgasare

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2