.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Växter omkring oss

INLEDNING

Valet av växter i uppgiften har blivit i det område där jag bor. I närområdet finns Delsjöreservatet med mängder av olika arter. Vissa arter har jag plockat i våran trädgård.

Arterna har delats upp i två huvudgrupper, fanerogamer och kryptogamer.
Fröväxterna, dvs. fanerogamerna har i sin tur delats upp i fyra grupper:
Örter, ris, gräs och träd
Sporväxterna, fanerogamerna har också delats in i fyra grupper:
Svampar, lummer/fräken/ormbunkar, lavar och mossa

Bland svamparna som jag har plockat är de flesta ätliga, men vissa som t.ex. flugsvamp eller röksvamp är oätliga om dom inte tillagas på rätt sätt. Vissa blommor som vitklöver är också oätliga.

Även om alla arter som jag plockat inte är ätliga eller har någon direkt nytta för människan, så ingår dom i ekosystemet och bidrar ändå till nytta för mänskligheten. Alla växter, djur m.m. i naturen samarbetar och är beroende av varandra på något sätt. På nyheterna idag sade dom bl. a. att stormen Gudrun, som gjorde att enormt många träd fälldes, haft effekt på kvicksilverhalten i fiskarna. Det berodde på att det i vissa områden ändrats för växtligheten att ta hand om utsläpp och föroreningar. Mossorna som tar upp metaller kunde inte växa så att kvicksilvret rann ut i sjöarna och togs upp av fiskarna istället.

Vi människor lever av naturen och produkterna från den. Ibland gör vi om produkterna och får exempelvis medicin, livsmedel m.m. och ibland kan vi bara använda det som naturen bjuder på, frukter, bär, grönsaker mm. Vi får också bränsle, ex olja och gas från både växter och från borrade hål. Från skogen och från stenbrott får vi byggmaterial, från växtriket färgämnen, vitaminer mm.

Växterna behöver vatten, koldioxid och solljus, men bidrar genom sin syntes till syreproduktionen. Man brukar kalla regnskogarna för världens lungor, och när dom har avverkats och minskat i storlek så enormt mycket under dom sista femtio åren så får detta effekter på hela miljön. 1940 täckte dom 14 procent av jordens yta och idag täcker dom endast 6 procent! Korallreven i haven brukar kallas havets regnskogar tack vare sitt artrika liv. Ett av jordens mest produktiva biologiska system. Tusentals arter lever i ett mycket komplicerat ekologiskt samspel. Klimatet har ändrats väldigt mycket. Det har varit översvämningar, kraftiga stormar, jordskalv m.m. och detta kan bero på att förutsättningarna i naturen har ändrats. Vi måste värna om vår natur och vår mångfald för vi behöver den.

Den biologiska mångfalden är variationsrikedomen inom arter, mellan arter och av ekosystem i landskapet. Mångfalden ger oss allt från mat och kläder till medicin och boende.
Den biologiska mångfalden brukar delas upp i tre nivåer:
mångfald av arter (mängden och variationen av alla olika djur och växter i ett område)
mångfald av ekosystem (alla arter inom ett avgränsat område)
genetisk variation inom grupper. (Att det finns variationer hos en art, ex hundar. Om det inte finns variation kan det leda till inavel som kan leda till missbildningar bl. a.)
Dom senaste femtio åren har den ekonomiska och tekniska utvecklingen bidragit till att förbättra levnaden för en stor del av jordens befolkning. Men detta har också påverkat den biologiska mångfalden så mycket att ekosystemens förmåga att göra framstegen nu hotas i grunden. Det finns en direkt koppling mellan den biologiska mångfalden och ekosystemens möjlighet att leverera mat, mediciner, energi m.m. till människan. Det som en gång är skadat eller förstört är mycket svårare att rätta till igen. Därför är det så viktigt att människan tar sitt ansvar i naturen, innan det blivit alldeles försent. Det blir kommande generationer som får lida för våra misstag och vårt slarv.

Fröväxterna, fanerogamerna, dom blommande växterna förökar sig med frön och är som så mycket annat i naturen en del i en helhet. Vindblommorna som behöver hjälp av vinden för att blåsa iväg stora mängder pollen. Insektsblommorna som samarbetar med insekterna. Pollen och nektar som fastnar på insekten och förs till nästa blomma som pollineras. Samtidigt får insekten näring och växer. Den i sin tur kan bli mat åt en fågel som i sin tur blir föda åt en räv. Fågeln som kanske ätit körsbär eller liknande kanske lägger sin spillning på ett ställe där ett nytt träd kan börja växa. Räven håller, innan den kanske faller offer för en jägares kula, en balans i naturen med rådjur och harar så att dom inte blir alltför många i ett visst område.

Dom icke-blommande växterna, kryptogamerna förökar sig genom sporer. Man kanske tänker mest på svampar när man pratar om sporer. Svamparnas sporer varierar från vitt till svart och sprids på olika sätt. Röksvampens spridning sker genom en “explosion” och sporerna blåser iväg som ett rökmoln. Av svamparna får vi också, förutom mat läkemedel ex. penicillin. Svamparna har ingen klorofyll, dom suger sin näring direkt från omgivningen. Mossorna som också är kryptogama, har inga rötter och tar sin näring direkt från nederbörd och luft. Detta gör att dom reagerar snabbt på luftföroreningar. Mossorna lever många gånger i ett samliv med lavarna. Svampen har behov av “färdig” mat vilket den får från laven. Laven har behov av närsalt och vatten vilket den får av svampen.
Det finns många organismer som lever ett liknande samliv till nytta för bägge. Andra organismer, ex mikroorganismerna gör stor nytta genom sin förmåga att bryta ner föroreningar i luft och mark. Det kanske är sådant som man inte tänker på så ofta men som ändå har en stor betydelse för vår miljö.

I naturen finns hela tiden detta samarbete och behov mellan arter, växter, djur och människor. Den biologiska mångfalden på jorden är resultatet av ca fyra miljarder år av evolution. Vissa arter har försvunnit, andra har uppstått. Ibland har människan avlat fram eller förändrat på annat sätt. Det gäller både växter och djur. Den biologiska mångfalden och samspelet i olika typer av ekosystem är viktig för människans liv. Skogarna, kusterna, vattendragen, grundvattnet är allihop viktiga för livet. Om vi förstör stränder och kustlandskap försvinner yngelplatser för många fiskar. När skogarna skövlas så ändras också vattenbalansen. Nu har kunskapen om detta ökat och nu för tiden lämnas aldrig helt nerhuggna kalhyggen. Det lämnas alltid några träd och liknande för att bevara livet för andra att leva vidare, ex insekter, hackspettar m.m. Man har också börjat bruka jorden med mer naturvänliga metoder.

Vi som kanske inte arbetar i och med naturen kan ändå bidra till att förbättra miljön.
Vi kan avstå från att köpa produkter från tropiska regnskogsområden. Man kan välja att köpa ekologiskt odlade matvaror. Då vet vi att inte så mycket bekämpningsmedel använts. Pengar kan insamlas till organisationer som bryr sig om regnskogsområden. Vi kan själva undvika kemiska bekämpningsmedel. Låta bli att köpa husdjur som är uppfödda i fångenskap och som inte är vildfångade eller kanske insmugglade. Om vi köper varor från orten så vet vi att det blivit kortare transportsträckor och inte så mycket utsläpp och luftföroreningar.

Jag har lärt mig att samarbetet mellan arter, som man inte tänker på dagligen, är väldigt viktigt för vår miljö, framtid och våra möjligheter att bevara en fin värld för kommande generationer. Det är också vi människor som har ansvaret för mycket av samarbetet, inte minst miljöförstöringen…

I skogen har jag lärt mig att jag kan hitta blodriska under granar. Jag känner igen olika mossar och lavar och jag vet att dom är känsliga för luftföroreningar då dom tar mycket av sin näring luftvägen. Jag har också lärt mig att väldigt många växter är väldigt nyttiga för människan. Vi får mat, vitaminer, mediciner, bränsle, mm. Växterna bidrar också med syreproduktion, tar upp miljögifter, ger oss byggmaterial mm. Jag har också lärt mig att en del växter är mycket känsliga för förändringar i miljön medan andra är väldigt tåliga. Men det viktigaste som jag lärt mig är att vi ska var rädda och försiktiga om vår natur.

Växter omkring oss, 2.8 out of 5 based on 15 ratings
| Mer
Betygsätt Växter omkring oss


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Växter omkring oss eller som på något sätt är relaterade med Växter omkring oss.

One Response to “Växter omkring oss”

  1. Renee Botö on 15 Nov 2011 at 7:59 e m #

    I Inledningen står det att både sporväxter och fröväxter är Fanerogamer!

Kommentera Växter omkring oss

« | »

'