.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Viktiga årtal i Sveriges historia

Ämne: Samhälle
| Mer

Kronologisk översikt

Ca 13000 fr Kr börjar inlandsisen dra sig tillbaka.
Mellan ca 7000 och 5000 existerar den s k Ancylussjön på den nuvarande Öst-
ersjöns plats.
Ca 7000 spår av fast bebyggelse i skåne och västkusten.
Ca 4500 bryter Ancylussjön sina fördämningar och Litorinahavet uppstår.
Ca 2500-2000 byggs dösar.
Ca 2000-1800 byggs gånggrifter. Stridsyxefolket invaderar Skandinavien.
Hästen införs.
Ca 1800-1500. Hällkisttid. Stridsyxan ersätts alltmera med olika stickvapen.
Ca 1500-800. Äldre brons ålder. Stora gravhögar och förnämlig bronskonst.
Ca 800-500. Yngre bronsålder. öHågariketö. Hällristningar.
Ca 500. Järnålderns inträde.
Ca 200. Keltisk järnålder.
Omkring Kristi födelse. Romersk järnålder.
Ca 100 e Kr skildrar den romerske historieskrivaren Taticus svearna (svio-
nes) som ett folk organiserat i samfund.
200-talet. De äldsta runinskrifterna i Sverige.
400-talet. Folkvandringstid. Bygdeborgar, som börjar uppföras till befolk-
ningens skydd i orostider och väldiga skeppssättningar vittnar om allt fastare
organiserade statsbildningar.
På 500-talet existerar sannolikt ett svea och ett götarike i strid med var-
andra. I svearnas rike härskar möjligen redan nu den mäktiga ynglingaätten med
säte i Uppsala.
600-talet. Båtgravarna i Valsgärde norr om Uppsala. Gotländsk kolonisation i
Balticum.
793 inleds vikingafärdernas epok genom att norska vikningar plundrar Lindis-
farnes kloster i Nordengland.
Ca 800 grundlägger Rurik och andra öväringarö svenska koloniriken i Ryssland.
Handelsplatsen Birka på Björkön i Mälaren tillkommer. Runstenar med yngre run-
raden blir allt vanligare.
830 börjar Ansgar kristen mission i Birka.
På 900-talet existerar sannolikt ett enat svenskt rike. Möjligen har svear-
nas och götarnas riken under tidigare århundraden varit förenade, åtminstone
periodvis.
1000. I sjöslaget i Öresund besegrar Sveakonungen Olov Skötkonung tillsam-
mans med danska och norska förbundna den norske konungen Olav Tryggvason. Olov
Skötkonung låter döpa sig i Västergötland och anlägger Sigtuna.
Ca 1060 framträder den Stenkilska ätten.
Ca 1080 inträder en hednisk reaktion mot Blot-Sven som för en tid förjagar
den kristne konung Inge.
1104 upprättas i lund ett ärkebiskopsdöme för Norden.
Ca 1130 blir östgöten Sverker efter långa tronstrider konung och inleder den
sverkerska ätten.
1143 anlägger franska cisterciensermunkar Alvastra kloster.
1153 införs peterpenningen på ett kyrkomöte i Linköping, en skatt till påven.
Ca 1156 mördas Sverker och Erik Jedvardsson blir konung och upphovsman till
den erikska ätten.
1160 blir Erik, sedermera öden heligeö, dräpt i Uppsala av en tronpretendent.
1161 läggs genom tysk bebyggelse grunden till Visby.
1164 grundas ett svenskt ärkebiskopsdöme i Uppsala.
1167 dräps Karl Sverkersson och efterträds efter en mångårig tronstrid av
Eriks son Knut.
1196 dör den mäktige Knut och efterträds av Karl Sverkerssons landsflyktige
son Sverker d y.
1200 instiftas det andliga frälset genom att kyrkan får skattefrihet för sin
egendom.
1208 besegras Sverker d y av tronpretendenten Erik Knutsson i slaget vid
Lena.
1216 dör Erik Knutsson. Johan Sverkersson blir konung.
Ca 1220 grundläggs i Sigtuna det första svenska dominikanklostret.
1222 utdör den sverkerska ätten och den unge Erik Eriksson (läspe och halte)
väljs till konung.
Ca 1233 grundlägger franciskanerna i Visby sitt första kloster.
1248 införs på kyrkomötet i Skänninge bl a det prästerliga celibatet.
1249 företar Birger Jarl ett korståg till Finland och anlägger Tavastehus.
1250 utslocknar med Eriks död den erikska ätten. Birger Jarls unge son Valde-
mar blir den förste konubgen av folkungaätten.
1252 omtalas det troligen av Birger Jarl anlagda Stockholm för första gången.
1266 dör Birger Jarl.
1275 utbryter inbördeskrig mellan Valdemar och hans bröder Magnus och Erik.
Valdemar besegras och Magnus Ladulås blir konung.
1279 ger Magnus genom Alsnö stadga stormannaklassen stora skattelättnader
och grundlägger därmed det världsliga frälset.
1280-90 tillkommer vår äldsta laghandskrift, Äldre Västgötalagen.
1288 omtalas öKopparbergetö, landets äldsta och ännu existerande industri-
företag.
1290 dör Magnus Ladulås och efterträds av sin omyndige son Birger under för-
myndarskap av den mäktige marsken Tyrgils Knutsson.
1293 grundlägger Tyrgils Knutsson Viborgs fäste och stad i Karelen.
1305 låter Birger under påtryckningar av bröderna avrätta Tyrgils Knutsson.
Följande år fängslas Birger av bröderna Erik och Valdemar. (Håtunaleken)
1310 uppdelas riket mellan Birger och hans bröder.
1317 fängslar Birger vid öNyköpings gästabudö sina bröder, som följande år
bringas om livet.
1319 väljs av det segrande upprorspartiet hertig Erik treårige son Magnus på
Mora ting till svensk konung. Han ärver även den norska kronan.
1323 fastställs rikets östgräns genom en fred med staten Novgorod.
1332 blir Magnus myndig och förvärvar Skåne med en för tiden enorm penning-
summa.
1347 föreligger Magnus Erikssons landslag.
1349 börjar digerdöden härja.
1356 gör Magnus son Erik uppror mot fadern.
1361 erövrar den danske konungen Valdemar Atterdag Gotland och brandskattar
Visby.
1363 störtas Magnus av ett upprorsparti, som inkallar hans systerson Albrekt
av Mecklenburg.
1370 stadfästs Birgittas klosterorden.
1371 måste Albrekt rädda sin tron genom att överlämna den verkliga makten
till de svenska stormännen, vilkas främste man, Bo Jonsson Grip, under femton
år blir rikets egentlige härskare.
1373 dör den heliga Brigitta i Rom.
1389 besegras Albrekt i slaget vid Falköping av drottning Margareta av Dan-
mark/Norge, Valdemar Atterdags dotter, som nu också blir Sveriges regent.
1397 samlas ett stort möte i Kalmar, där Margareta låter kröna sin syster-
dotterson Erik av Pommern till konung över Nordens tre riken, Kalmarunionen.
1434 utbryter en resning mot de främmande fogdarna, ledd av bergsmannen Eng-
elbrekt.
1435 väljs Engelbrekt till rikshövitsman på ett riksmöte i Arboga.
1436 mördas Engelbrekt; följande år griper Karl Knutsson makten.
1440 väljs Kristoffer av Bayern till svensk konung efter den avsatte Erik.
1445 invigs Vadstena kloster.
1448 dör Kristofer och efterträds i Sverige av Karl Knutsson.
1451 uppblossar krig mellan Sverige och Danmark.
1457 fördrivs Karl Knutsson av de svenska stormännen och unionen återuppstår
genom att Kristian I av Danmark inkallas.
1463 utbryter på nytt ett stort inbördeskrig.
1467 blir Karl Knutsson konung för tredje gången.
1470 dör Karl Knutsson.
1471 besegrar riksföreståndaren Sten Sture d ä Kristian I på Brunkeberg ut-
anför Stockholm.
1477 grundläggs uiversitetet i Uppsala.
1487 utkommer den första tryckta boken.
1497 tvingas Sten Sture avstå från riksföreståndarskapet, den danske konung
Hans inkallas och unionen är därigenom återställd.
1501 utbryter uppror och Sten Sture d ä blir på nytt riksföreståndare.
1503 dör Sten Sture och efterträds av sin släkting Svante Nilsson.
1512 efterträds Svante Nilsson av sin son Sten Sture d y som riksförestånd-
are.
1515 upphör universitetet i Uppsala med sin verksamhet under en tid av 80 år.
1518 tillbakaslås Kristian II genom det blodiga slaget vid Brännkyrka, i
vilket den unge Gustav Eriksson Vasa deltar.
1520 bryter Kristian II in i Västergötland med en dansk invasionshär och be-
segrar Sten Sture vid sunden; denne dör av sina sår. Stockholm erövras och i
Stockholms blodbad låter Kristian avrätta Sturepartiets främsta män.
1521 börjar Gustav Vasa befrielsekriget i Dalarna.
1523 väljs Gustav Vasa till konung i Strängnäs. Stockholm kapitulerar.
1524 inleder Olaus Petri sin verksamhet som luthersk reformator.
1525 oroligheter i Dalarna.
1526 utkommer Nya Testamentet i svensk översättning.
1527 gör ödaljunkernö uppror. På en riksdag i Västerås genomdriver kungen en
omfattande reduktion av kyrkans egendom; en luthersk statskyrka grundläggs här-
med.
1529 utbryter uppror i Västergötland.
1531-33 nytt uppror i Bergslagen och Dalarna (Klockupproret).
1541 utkommer hela bibeln på svenska.
1542 nedslås Nils Dackes resning i Småland.
1544 övergår Sverige genom arvföreningen i Västerås från att ah varit ett
val till att bli ett arvrike.
1560 dör Gustav Vasa och efterträds av sonen Erik XIV.
1561 inrättas greve- och friherrerättigheterna.
1563 utbryter det nordiska sjuårskriget.
1567 utspelas Sturemorden.
1568 fängslas Erik av bröderna.
1569 övergår kronan till Johan III.
1570 sluts fred med Danmark i Stettin. Krig med Ryssland utbryter.
1572 utfärdas Sveriges första kyrko- och skolordning.
1577 dör Erik XIV, sannolikt förgiftad på Johan III:s anstiftan. Johan råkar
i konflikt med det lutherska prästerskapet, då han försöker tvinga igenom sin
katolicerande liturgi (Röda boken).
1587 väljs den svenske tronföljaren Sigismund till konung i Polen, hans mors
hemland.
1592 efterträder Sigismund sin fader som Sveriges konung.
1593 slår det eniga öUppsala möteö vakt om den rena evangeliska läran.
1595 blir hertig Karl riksföreståndare under kungens frånvaro i Polen. Upp-
sala universitet återupptar sin verksamhet.
1595-97 uppstår allt större splittring mellan kungen och rådet å sidan,
hertigen och ständerna å den andra. Klubbekriget i Österbotten.
1598 besegrar Karl Sigisnund vid Stångebro; följande år förklaras Sigismund
avsatt.
1600 låter hertig Karl avrätta fyra av högadelns främsta män i Linköping
som hämd för att de fasthållit vid sin laglige konung.
1609 ingriper Karl IX i de komplicerade tronstriderna i Ryssland.
1611 börjar Danmark krig i oro över Sveriges expansion. Karl IX dör och
efterträds av sonen Gustav II Adolf med Axel Oxenstierna som närmaste råd-
givare.
1613 sluts fred med Danmark i Knäred. Fästet Älvsborg som danskarna erövrat
återgår till Sverige mot en lösensumma på 1 milj. riksdaler.
1614 tillkommer Svea hovrätt.
1617 förvärvar Sverige genom freden i Stolbova Ingermanland och Karelen. Vår
första riksdagsordning och nya adelsprivilegier utfärdas.
1618 börjar 30-åriga kriget.
1619 grundläggs Göteborg.
1621 börjar krig med Polen. Riga intas och Livland erövras.
1623 Upprättas Sveriges första gymnasium i Västerås.
1624 donerar Gustav Adolf över 300 hemman till Uppsala Universitet.
1626 inleds ett treårigt fälttåg mot Polen i Preussen. Adeln organiseras i
ett riddarhus och kansliet blir styrelsens centralorgan.
1629 ingår Sverige och Polen under medling av Frankrike stilleståndet I Alt-
mark på sex år.
1630 ingriper Sverige i det stora religionskriget i Tyskland.
1631 segern vid Breitenfeld.
1632 faller Gustav Adolf islaget vid Lutzen; han efterträds av sin minder-
åriga dotter Kristina.
1636 utfärdas en grundläggande postordning.
1643 inleds krig med Danmark. Lennart Torstensson amgriper Jylland från
Tyskland.
1645 avträder Danmark genom freden i Brömsebro till Sverige; Gotland, Ösel,
Halland, Jämtland och Härjedalen. Sveriges första tidning, öOrdinari Post
Tijdenderö börjar utkomma.
1648 tillerkänns Sverige i den Westfaliska freden vidsträckta besittningar i
Tyskland, bl a Pommern väster om Oder och biskopsdömena Bremen och Verden.
1650 kommer de ofrälse ståndens missnöje med adelns tryckande övermakt till
uttryck på riksdagen.
1654 avsäger sig Kristina, som i hemlighet övergått til katolicismen, kronan
till förmån för sin kusin Karl Gustav av pfaltziska ätten.
1655 beslutas en lindrig reduktion av adelns förläningar (Fjärdepartsräfsten).
Anfallskrig mot Polen igångsätts.
1656 Slaget vid Warszawa. Sveriges första bank grundas.
1657 angriper Danmark och Karl X Gustav avbryter på grund härav sitt polska
krig.
1658 tågar Karl Gustav över de isbelagda Bälten över till Själland. Danmark
underkastar sig och i freden freden i Roskilde förvärvar Sverige bl a Skåne,
Blekinge och Bohuslän. Karl Gustav bryter freden kort därpå i avsikt att full-
ständigt underlägga sig Danmark. Stiernhielms Hercules utkommer av trycket.
1660 dör Karl X gustav. En förmyndarregering för Karl XI avvecklar krigen
med Danmark och Polen.
Ca 1665 börjar häxprocesserna.
1667 inrättas Antikvitetkollegium.
1668 grundläggs universitetet i Lund. Sveriges riksbank begynner sin verk-
samhet.
1674 kommer Sverige i krig med Brandeburg på grund av sitt förbund med Frank-
rike.
1676 börjar danskarna revanschkrig men tillbakaslås av den unge Karl XI i
slaget vid Lund.
1679 sluter Sverige fred med sina fiender. Första bandet av Olof Rudbecks
Atlantica utkommer.
1680 inleder Karl XI reduktion av adelns förläningar. Karlskrona anläggs.
1682 utsträcks reduktionen ytterligare och konungens makt ökas väsentligt.
1683 omorganiseras det svenska härväsendet genom indelninsverket som ägde
bestånd i två sekler.
1686 vinner konungen ökad makt över kyrkan genom en ny kyrkolag.
1693 medger ständerna officiellt konungens envälde.
1695 utges vår första officiella psalmbok.
1697 dör Karl XI och efterträds av sin 14-årige son Karl XII.
1700 angrips Sverige av ett stort anfallsförbund (Ryssland, Sachsen-Polen,
Danmark). Karl XII tvingar danskarna att dra sig ur kriget och besegrar rys-
sarna vid Narva.
1702-06 Karl i Polen. Freden i Altranstädt.
1709 lider Karl vid Poltava ett svårt nederlag mot ryssarna. Kungen beger
sig i förväg till Turkiet och resten av hären kapitulerar vid Perevolotjna.
1710 anfaller danskarna Skåne men slås tillbaka av Magnus Stenbock vid Hels-
ingborg.
1713 kapitulerar Stenbock i Tönning. Kalabaliken i Bender.
1714 beger sig Karl XII hemåt via Stralsund. Finland råkar i ryssarnas händ-
er.
1718 stupar Karl XII vid belägringen av Fredriksstens fästning i Norge.
Görtz häktas.
1719 griper riksdagen makten och avskaffar det kungliga enväldet. Karl XII
syster Ulrika Eleonora väljs till regent.
1720 avstår Ulrika Eleonora kronan till sin gemål Fredrik I av Hessen. Arvid
Horn blir kanslipresident och regeringens mäktigaste man.
1721 bekräftas stormaktsväldets fall , när Sverige genom freden i Nystad
till Ryssland måste avstå Estland, Livland och sydöstra Finland.
1723 söker konungen förgäves med bondeståndets hjälp vidga sin makt. Ständ-
er väldet befästs genom en utförlig riksdagsordning. Adeln erhåller nya be-
gränsade privilegier.
1724 utfärdas produktplakatet som stadgar att utländska varor till Sverige
endast får fraktas på svenska fartyg eller på fartyg från varans ursprungs-
land.
1726 utfärdas konventikelplakatet som förbjuder enskilda religionssamman-
komster och gäller till 1858.
1731 grundas Ostindiska kompaniet.
1732-34 utger Dalin Den svenska Argus.
1734 antas en ny rikslag.
1738 störtas Horn av hattarna. Veteskapsakademien instiftas.
1741 genomdriver hattarna ett obetänksamt revanschkrig mot Ryssland.
1743 utbryter en politisk kris. Missnöjda dalabönder tågar till Stockholm
för att genomdriva den danske kronprinsens val till svensk tronföljare (den
stora daldansen). Hattarna lyckas dock bemästra situationen och för att vinna
en hygglig fred med Ryssland väljer man Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till
tronföljare.
1745 utkommer Linnes flora.
1747 upprättas Jernkontoret.
1749 grundas Tabellverket. Sveaborg i Finland börjar uppföras.
1751 bestiger Adolf Fredrik tronen.
1756 gör hovpartiet ett misslyckat statskuppförsök.
1757 ger sig hattarna in i ett nytt krigsäventyr, denna gång mot Preussen
och även denna gång slår spekulationen fel. Storskifte påbjuds.
1765 störtas hattpartiet av mössorna. Det bottniska handelstvånget, som
tvingar städerna vid Bottenhavet att begränsa sin handel till huvudstaden av-
skaffas.
1766 utfärdas den första tryckfrihetsförordningen.
1771 efterträder Gustav III sin fader. Partikampen kulminerar och det ut-
ländska inflytandet hotar landets oberoende.
1772 genomför Gustav III en oblodig statsvälvning och utfärdar en ny re-
geringsform med maktens delning som princip. Frihetstiden är avslutad.
1775 införs statligt brännvinsmonopol, husbehovsbränning förbjuds.
1777 genomförs en myntreglering.
1780 ingår Sverige med Ryssland och Danmark ett väpnat neutralitetsförbund
till skydd mot engelska kaperier.
1781 medges begränsad religionsfrihet för främmande trosbekännare.
1788 angriper Gustav III författningsstridigt Ryssland. Offensiven lamslås
av ett myteri bland de adliga officerarna (Anjalaförbundet).
1789 företar konungen med de ofrälse ståndens hjälp en ny statskupp som
praktiskt taget gör honom enväldig (Förenings och säkerhetsakten). Högsta dom-
stolen inrättas.
1790 avslutas det ryska kriget efter sjösegern vid Svensksund. Bellmans
Fredmans epistlar kommer ut.
1792 Mördas Gustav III och hertig Karl blir riksföreståndare med Reuterholm
som allsmäktig minister.
1796 Gustav IV Adolf blir myndig.
1800 invigs Trollhätte kanal.
1804 tas ångmaskinen i bruk inom industrin.
1805 ansluter sig Sverige till öden tredje koalitionenö mot Napoleon.
1808 tränger ryska trupper in i Finland. Sveaborg kapitulerar. Danmark
förklarar krig. Sergels staty av Gustav III avtäcks.
1809 avsätts Gustav IV Adolf genom en statskupp. En ny regeringsform antas
och hertig Karl (XIII) väljs till konung. Genom freden i Fredrikshamn avträds
Finland till ryssland. Den danske prinsen Kristian August väljs till tronfölj-
are under namnet Karl August.
1810 dör Karl August. Den franske marskalken Jean Bernadotte välj till ny
tronföljare (Karl Johan). En ny riksdagsordning och tryckfrihetsordning antas.
Uppsalaromantikerna börjar utge sin skrift Phosphoros. Göta kanal påbörjas.
Karolinska institutet i Stockholm inrättas för läkarutbildning.
1812 genomdriver Karl Johan ett förbund med Ryssland i absikt att vinna Nor-
ge som ersättning för Finland (1812 års politik). Allmänna beväringen inrättas.
1813 deltar Karl Johan med en svensk arme mot Napoleon.
1814 väljs Karl XIII til konung av det fria Norge.
1817 sjösätts vår första ångbåt.
1818 bestiger Karl XIV Johan tronen.
1819 fastställs den av J. O. Wallin utarbetade psalmboken.
1822 grundar Baltzar von Platen Motala verkstad.
1828 börjar postångare trafikera routen Ystad-Stralsund.
1830 startas den liberala oppositionstidningem Aftonbladet. Vår första fri-
stående privatbank, Skånska privatbanken grundas.
1834 Koleran härjar.
1836 slår regeringen till mot oppositionspressen. Pöbelupplopp i Stockholm.
Geijers öavfallö.
1842 utfärdas en grundläggande folkskolestadga.
1844 blir Oscar I konung.
1845 införs lika arvsrätt för kvinna som för man.
1846 påbörjas utvandringen till Nordamerika. Gas införs som belysningsmedel
i Göteborg.
1848 ingriper Oscar I i kriget mellan Preussen och Danmark. Fänrik Ståls
sägner utkommer.
1849 anläggs den första ångsågen vid Tunadal utanför Sundsvall.
1853 införs telegrafen och decimalsystem i mått och vikt.
1854 beslutar riksdagen anlägga statliga järnvägar. Frihandel genomförs i
princip.
1855 ingår Sverige med västmakterna den mot Ryssland riktade Novembertrakt-
aten.
Husbehovsbränningen förbjuds. De första svenska säkerhetständstickorna till-
verkas. Våra första frimärken ges ut.
1857 blir Karl XV regent.
1858 tar Louis De Geer ledningen inom statsrådet. Den förta lyckade bessemer-
blåsningen utförs vid Edsken. Konventikelplakatet upphävs.
1861 grundas Högre lärarinnedeminariet i Stockholm.
1862 utfärdas nya kommunallagar, varigenom bl a stadsfullmäktige tillkommer.
Ilänen inrättas landsting.
1864 avskaffas skråväsendet och fullständig näringsfrihet genomförs. En ny,
mildare strafflag utfärdas.
1865 uppfinner Alfred Nobel dynamiten. Monitorer börjar byggas i Sverige.
1866 förvandlas den gamla fyraståndsriksdagen till en tvåkammarriksdag.
1867 bildas lantmannapartiet.
1868 upprättas Sveriges första folkhögskolor. Landet drabbas av missväxt,
antalet emigranter stiger.
1872 efterträds Karl XV av Oscar II. Vår första cellulosafabrik startar.
1873 ingår de nordiska länderna en myntunion med guldet som värdemätare.
Kvinnor får rätt att avlägga akademisk examen.
1877 börjar L M Ericssons telefonapparater tillverkas.
1878 införs metersystemet. Stockholms högskola börjar sin verksamhet. Nord-
enskiöld startar sin berömda Vegaexpedition. Elektrisk belysning debuterar i
Stockholm.
1879 utbryter den första stora srejken vid sågverken omkring Sundsvall.
Strindbergs roman, Röda rummet, utkommer.
1889 bildas det socialdemokratiska partiet.
1891 utkommer Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, Frödings Gitarr och Drag-
harmonika, Levertins Legender och visor och Hallströms Lyrik och fantasier.
Göteborgs högskola startar.
1892 antas en ny härordning med 90 dagars värnplikt. Asea förlägger sina
verkstäder till Väsreås.
1895 öppnas vår första järnväg.
1897 hålls en skandinavisk konst och industriutställning i Stockholm.
1898 sammansluter sig fackförbunden i en landsorganisation.
1901 slopas indelningsverket helt och en ny härordning antas, grundad på
allmän värnplikt. De första Nobelprisen utdelas.
1902 utfärdas det första körkortet.
1903 införs progressiv inkomstskatt och självdeklaration.
1905 bryter norska stortinget unionen med Sverige.
1906 nystavningsreformen.
1907 invigs Nordiska museet. Svenska kullagerfabriken grundas.
1908 efterträder Gustav V sin fader. Dramatiska teatern invigs. Borgerlig
vigsel bifalles.
1909 införs allmän rösträtt för män vid val till riksdagens andra kammare.
Storstrejken utbryter. Stockholmsutställningen öppnas.
1911 bildar Staaf den första liberala regeringen.
1912 invigs Stadion. Augusr Strindberg dör. Den stora pansarbåtsinsamlingen
startas.
1914 bondetåget. Försvaret effektiviseras i stor skala. Trekungamötet i Mal-
mö understryker de nordiska ländernas neutralitetsvilja. Motboken införs.
1915 införs tobaksmonopolet. Porjus och Älvkarleby invigs.
1917 skärps försörjningsläget. Ministären Hammarskjöld avgår. Karl XII kista
öppnas för vetenskaplig undersökmimg.
1918 utbryter inbördeskrig i Finland som en följd av den ryska revolutionen.
Svenska brigaden bildas. Spanska sjukan härjar.
1919 införs allmän och lika rösträtt vid riksdags och kommunalval, liksom
lag om åtta timmars arbetsdag.
1920 ingår Sverige i Nattionernas förbund. Vår första rent socialdemokrat-
iska regeing tillkommer. Lufttrafik Malmö-London.
1921 avskaffas dödsstraffet. Kvinnan får rösträtt.
1922 äger omröstningom rusdrycksförbud rum. Detförsta Vasaloppet går av stap-
eln. öJazzepidemiö i Sverige.
1923 öppnas Göteborgsutställningen. Stockholms stadshus invigs.
1924 reformeras undervisningsväsendet, folkskola blir bottenskola.
1927 flyger Charles Linbergh ensam över Atlanten.
1930 drabbas Sverie av den internationella depressionen med massarbetslöshet
som följd. Andrees expedition hittas. Den första talfilmen har premiär.
1931 utbryter i dalen svårartade kravaller mellan srejkande och militär.
Fem dödsoffer.
1932 begår Ivar Kreuger självmord i Paris. Per Albin Hansson blir regerings-
chef för 14 år framåt.
1934 startar Tipstjänst. Gunnar och Alva Myrdals epokgörande bok Kris i be-
folkningsfrågan utkommer.
1935 införs tyst trafik.
1936 antas en förstärkt härordning. Bromma flygfält invigs.
1938 kommer den första mörkläggningen. Ludvig Nordström der sitt radiore-
portage om Lort-Sverige.
1939 utbryter det andra världskriget. Kraftig militär och ekonomisk bered-
skap genomförs. Ryssland angriper Finland. P A Hansson bildar samlingsreger-
ing. Gengasen kommer.
1940 medför den tyska ockupationen av Norge och Danmark en oerhörd försäm-
ring för Sveriges läge. Inför tyskt tryck anser sig den svenska regeringen
tvungen att bryta den strikta neutraliteten och bl a medge att tyska trupper
transiteras till Nordnorge. Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Albert
Engström dör.
1943 försämras försörjningsläget ytterligare. Utrikespolitiskt ljusnar si-
tuationen, då det tyska hotet avtar. Flyktingström från Danmark.
1944 hjälper Sverige mera aktivt de norska och danska frihetsrörelserna. Nya
Dagligt Allehanda upphör.
1945 bryter Tyskland samman och den svenska samlingsregeringen ersätts av en
socialdemokratisk. Svenska hjälpaktioner till Europas krigshärjade länder
startas. Ryssland blir den dominerande makten vid Östersjön. Svensk flyglinje
till New York öppnas.
1946 avlider P A Hansson. Han efterträds som statsminister av Tage Erlander.
Sverige inträder i FN. Scandinavian Airlines System bildas. Fria skolmåltider
införs.
1947 dör prins Gustav Adolf vid en flygolycka. Importrestriktioner.
1948 mördas Folke Bernadotte i Jerusalem. Kiruna blir stad.
1949 ansluter sig Norge och Danmark till den anriryska Atlantpakten medan
Sverige står utanför och strängt upprärrhåller sin traditionella neutralitets-
politik. Den svenska kronan devalveras med 30% till 5.18 kr per dollar.
1950 dör Gustav V. Sverige erkänner kommunistregeringen i Kina och ansluter
sig till Unesco. Riksdagen fattar principiellt beslut om införande av enhets-
skola.
1951 ingår den socialdemokratiska regeringen koalition med bondeförbundet.
Den lagstadgade semestern ökas till tre veckor. Ny religionsfrihetslag antas.
1952 kommer strandlagen. Beslut fattas om en omfattande sammanslagning av
antalet kommuner från 2300 till ca 800. Nordiska rådet bildas på danskt ini-
tiativ. Första delen av den planerade tunnelbanan i Stocholm mellan Kungsgat-
an och Vällingby öppnas.
1953 Öppnas den första motorvägen i Sverrige mellan Malmö och Lund.
1955 träder den obligatoriska sjukförsäkringen i kraft. Motboken avskaffas.
Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) förstatligas till ett pris av 820 miljoner.
1956 lyckas Anders Franzen efter många års forskande lokalisera vraket av
regalskeppet Vasa i Stockholms hamn. LO inköper den folkpartistiska Stockholms-
Tidningen.
1957 sprängs regeringskoalitionen mellan socialdemokraterna och centern med
anledning av ATP-striden. Bankofullmäktige höjer chockartat diskontot från 4
till 5 %. Reguljära TV-sändningar börjar. Den första reguljära flygtrafiken
över Nordpolen till Tokyo öppnas.
1958 anordnas extarval i juni med anledning av pensionsfrågan. En utredning
om förhållandet mellan stat och kyrka tillsätts.
1959 fattar riksdagen beslut om den obligatoriska tjänstepensionen (ATP) med
en rösts majoritet. Omsättningsskatt på 4 % införs. Sverige ansluter sig till
EFTA (European Free Trade Association).
1960 prästvigs deförsta tre kvinnorna av ärkebiskop Gunnar Hultgren.
1961 omkommer FN:s generalsekreterare Dgas Hammarsköld under en flygresa i
Afrika.
1962 fattas definitivt beslut om nioårig enhetsskola.
1963 förlängs den lagstadgade semestern till fyra veckor.
1964 splittras borgerligheten ytterligare genom tillkomsten av ett nytt
parti, Kristen demokratisk samling (KDS), som dock inte lyckas vinna inträde i
riksdagen.
1965 belutas om statligt partistöd med 60 000 kronor per riksdagsmandat.
Naturskyddslagen ersätts av naturvårdslag.
1967 införs högertrafik. Statens naturvårdsverk inrättas. Utvidgad vuxenund-
ervisning i kommunal regi beslutas.
1968 slås Stockholms stad och län ihop med enlandshövding som chef. Den gam-
la titeln överståthållare försvinner.
1969 byts omsättningsskatten mot en mervärdesskatt (moms). Tage Erlander
efterträds av Olof Palme som statsminister i den socialdemokratiska regeringen.
Myndighetsåldern sänks från 21 till 20 år. Statens Invadrarverk inrättas.
1970 sker övergång till enkammarriksdag med 350 (numera 349) mandat. En and-
ra TV-kanal (TV2) startas.
1971 införs den nya gynasieskolan. Statligt presstöd beslutas.
1972 ingår Sverige ett frihandelsavtal med Europeiska gemenskapen (EG=EEC).
FN:s miljövåtrdskonferens hålls i Stockholm.
1973 dör Gustav VI Adolf och efterträds av Carl XVI Gustaf. 40 timmars ar-
betsvecka genomförs.
1974 antas lagar om anställningsskydd (manlagarna). En ny kommunal reform
med ytterligare centralisering av kommunerna till 280 stycken beslutas.
1975 ikraftträder en ny regeringsform och riksdagsordning som fastslår par-
lamentarismen och folksuveräniteten som principer. Kungens ställning försvag-
as. Vid regeringsskiften agerar riksdagens talman i stället för kungen. Ett
organ för u-landsbiståndet SIDA (Swedish international development) bildas.
Bekämpningsmedlet DDT förbjuds. Myndighetsåldern sänks från 20 till 18 år.
1976 bryts socialdemokraternas nästan 44-åriga regeringsinnehav och en borg-
erlig trepartiregering (center, folkpartiet och moderaterna) med Thorbjörn
Fälldin som statsminister träder till. Utländska medborgare bosatta i Sverige
i tre år får bl a kommunal rösträtt och blir därmed valbara. Det världsberömda
telesystemet AXE introduceras.
1977 beslutas en femte semestervecka. Den svenska kronan devalveras med 18 %
men bugetunderskottet fortsätter att växa. Lagen om deanställdas medbestämman-
de i företagen (MBL) träder ikraft.
1978 avgår den borgerliga trepartiregeringen efter hårda motsättningar om
energipolitiken. En folkpartistisk minoritetsregering under Ola Ullsten bildas
i stället.
1979 reduceras den borgerliga majoriteten i valet och Thorbjörn Fälldin bild-
ar på nytt en borgerlig koalitionsregering med en rösts majoritet. Beslut om
införande av kvinnlig tronföljd träder i kraft.
1980 införs sommartid. Den hittills största företagssammanslagningen i Sve-
rige genomförs då Volvo och Beijerinvest fusioneras.
1981 lämnar moderaterna den borgerliga regeringen på grund av motsättningar
i skattepolitiken. Centern och folkpartiet bildar med moderaternas passiva
stöd en miniritetsregering under ledning av Fälldin.

Viktiga årtal i Sveriges historia, 3.2 out of 5 based on 15 ratings
| Mer
Betygsätt Viktiga årtal i Sveriges historia


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Viktiga årtal i Sveriges historia eller som på något sätt är relaterade med Viktiga årtal i Sveriges historia.

Kommentera Viktiga årtal i Sveriges historia

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2